Huh! Jag och Patrik var just ut på en lite över 2 kilometers länk. Skönt var det! Det tyckte jag i allafall. Patrik bara klagade om att han hade sjukt i sitt knä eller någonting annat för att försöka komma undan. Men det gjorde han inte, haha.

När det bara var kanske 50 meter kvar av joggingrundan började Patrik springa ifrån mig och ropade efter sig att den som kommer först vinner. Jag tänkte att jag skulle ta en genväg så jag hoppade över diket men tydligen inte tillräckligt långt. Så jag föll omkull och blev helt lerig, bra jobbat.