Imorse vaknade jag av att Patrik kramade om mig extra hårt och pussade mig i nacken. Han hade haft en mindre rolig dröm om att han och jag och min mamma skulle dö. Stackarn. I drömmen hade det varit ett vukanutbrott och alla människor färdades i ett skepp. Sedan blev vi avsläppta och lavan kom efter oss. Vi skrek, kramades, pussades och sade hur mycket vi älskade varann.

Varför drömmer man sånahär hemska drömmar egentligen?

Jag har en dröm som dyker upp ganska ofta. Jag blir jagad av ett par män som har varsitt gevär. Jag springer, springer och springer. Känns som att jag springer i evigheter. Slutligen kommer jag till ett hus men hinner inte öppna dörren innan de är ikapp mig och skjuter mig, i ögat. Jag faller ner till marken och känner hur blodet rinner och hur jag dör bort. Sedan vaknar jag eller så börjar drömmen om från början.

Har ni kära läsare någon dröm som förföljer er?